lördag 9 oktober 2010

Don't do your best. Do whatever it takes.

Jag var irriterad som ett bi igår, livet är enklare utan killar, ingen tvekan om saken. Istället för en promenad stack jag ut och sprang med hög musik i lurarna. Sprang och sprang tills jag blev sådär trött att man nästan mår illa.
Skönt förutom att mina knän nu är totalt sönder. Dom är fortfarande skadade efter alla mina mopedolyckor. Gör så fruktansvärt ont så jag vet inte vad. Känns precis som det gjorde efter att jag ramlat med moppen. Kan knappt ställa mig upp. Riktigt illa.

Men i alla fall, kom hem, käka lite och kollade på Titanic. Oh yes. Titanic. Blev så glad. Det gjorde hela min kväll, älskade film<3
Jag och Marielle tänkte komma i säng i tid eftersom att vi skulle upp fyra, men så märker vi att Angie, hunden, verkar lite nervös osv. Sen såg vi att vattnet gått och sen tog det inte lång stund förrän första valpen kom! :D Det slutade med tre valpar, alla mådde bra. Så himla gulligt.
Eftersom ingen är hemma, vi är i Spokane och Cameron och Carl är nån annanstans, så valparna fick följa med idag.

Hur som helst, kom upp fyra, åkte hemifrån halv fem. Gick inte så bra att sova i bilen, men nån timma sådär kanske.
Washington State ligger en timma efter Montana, är inte det konstigt? Det är som att nån i Västerås åker till typ Jönköping liksom, lika långt. Ungefär.

Vi klarade av lydnaden snabbt, sen drog vi och åt, typ brunch, asgott. Nu ligger vi på hotellrummet. Ska nog försöka sova lite. Får se vad vi hittar på senare men vi ska ut och äta nånstans i alla fall.
Skriver lite senare, puss på er allihopa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar